... heter en bok skriven av Anita Barker.
Engelska titeln är "The Way Out" och den finns utlagd på www.thewayout.se.
Har inte läst boken själv ännu, men jag fastnade för kapitel 12, när jag bläddrade i den. Det handlar om "Chockupplevelser" och jag citerar här vad jag själv varit med om.
"Britta Holmström, leg. läkare, säger följande om chocker" - " När vi människor råkar ut för något oväntat och mycket svårt, otäckt eller tragiskt blir vi chockade. Detta är en psykisk reaktion".
- Det är precis vad som hände mig.
"Många uppför sig lugnt och sansat, men under ytan är allt kaos. Detta innebär tex. att de egentligen inte hör vad som sägs. Även om de för ett klart och redigt samtal, minns de efteråt ingenting av vad som sagts utom kanske ett enda ord som: ...brutet...ben...död...försvunnen."
- Exempel på detta finns i scenariot efter de mycket svåra, otäcka och tragiska som hände. Hos pensionatparet där jag hämtade en av döttrarna, hemma hos mina föräldrar, när jag ringde och anmälde händelsen och speciellt i samtalet med min f.d kollega som själv blivit misshandlad och hade därför advokatkontakter. Vi var båda chockade och frågan är om vi uppfattade varandra?! Jag minns att jag var cool och lugn, men samtidigt skämtsam och splittrad om vartannat. Precis som jag dock också är i vardagliga situationer då jag ofta blir missförstådd. Folk uppfattar då bara en del av det jag säger och bildar av detta en egen fantasi. Det har jag en uppsjö med bevis på i journalanteckningar från sjukhusjournaler, i polisförhören, i Kriminalvårdens logganteckningssystem.
Inte hör vad som sägs hänger samman med att jag inte förstår direkt vad som sägs. Min tankebearbetning är nedsatt och jag för att dölja det låtsas jag att förstå och svarar mycket ofta innan frågan är färdigställd, vilket blir fel. Kommunikation med andra människor har alltid varit ett problem för mig och då pga att jag är en mycket dålig lyssnare i min nervositet att umgås. Några som skulle kunna intyga detta finns det säkert flera av om dem tänker efter hur jag är och har varit. Jag tänker dock på en av mina ex. som både lidit med mig och lidit själv pga mig och min oförmåga att vara tydlig i samtal. Alla som känner mig vet om att jag är otydlig, babblig och svår att förstå i samtal då jag pratar i 190 och har svårt att hålla en röd tråd. Jag ger ett oseriöst intryck och det är vad som hänt i denna polisutredning. Misstrodd vart jag redan från första dagen och av den anledningen följdes inget av det jag sade upp. Skulle polisen ha gjort det, så skulle det inte ha tagit en sådan tid att utreda fallet. Jag var dem behjälplig med allt, t.o.m utanför förhör berättade jag avgörande detaljer som de nu har mörkat, då dem nu har förstått att jag har talat sanning. Nu får jag ändå lida för alla deras missar och möjligt är att de medvetet har agerat på detta sätt för att fälla mig!
Då jag vet om att jag är dålig på att lyssna och förstå, ansträngde jag mig i polisförhören, ett flertal gånger fick jag be utredarna att ställa om frågan igen så att jag förstod. Ibland bad jag dem att dela upp långa frågor och läsa dem tydligt och långsamt, ändå begrepp jag inte vissa frågor och påståenden som var snedvridna och en del helt obegripliga! Detta framkommer tydligt och speciellt om man lyssnar på de inspelade förhören som ibland även videofilmades.
Missförstod frågor gjorde jag även i rätten av samma anledningar som jag nämnt här ovan. Oseriös uppfattades jag även där såklart och det var ändå något som min advokat försökte förklara och upplysa rätten om - förgäves! En sakkunnig skulle kunnat avhjälpt detta och borde enligt lag funnits på plats. Påminner då om vad som står i en av grundlagarna i Sveriges Rikes Lag - Bland annat det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund ut av funktionshinder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
Jag har en funktionsnedsättning som har ställt till det för mig som jag har beskrivit här innan. "Andra omständigheter" som det står här, kan vara i mitt fall hur jag som "nollåtta" blivit diskriminerad i det lilla brukssamhälle Högbo och Gävleborgs Polisdistrikt som utredde fallet. Har ju tidigare här skrivit om all den misstanke om jäv, som jag misstänker av olika anledningar.
Nu har jag i alla fall sökt resning och hoppas nu att Högsta Domstolen gör vad som måste göras! Jag står inte ut att leva med allt som inte har lagt fram i mitt fall. Jag kan bara hoppas att jag får förståelse, som jag bevisligen har misslyckats med tidigare.
1 Joh. 1:9
"Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar